Ben på tillväxt

Nu har grodynglen varit i akvariet i nästan en månad. De simmar fortfarande runt som yngel, äter spenat och gömmer sig ibland bland stenarna. De kanske gömmer sig mer när de är mätta? Det vore ju ganska smart. Nu till helgen ska vi ställa iordning akvarier i biolabbet och ha en helgaktivitet om grodorna och andra djur i vatten, så då får de uppleva en lite ny miljö. Nu börjar det snart bli dags för bakbenen att växa ut. Om man tittar riktigt noga på ynglen så är det iallafall några som har en klump vid stjärten som är början till bakben. Undrar om de hinner komma ut till helgen?

Grodynglen äter och gömmer sig

Nu har grodynglen blivit så stora att vi har börjat mata dem. De får ekologisk spenat som vi förvarar i frysen. Det är lite svårt att veta hur mycket mat de behöver, så man får mata ganska försiktigt i början så att det inte blir fullt av spenat i akvariet. De verkar kunna hitta egna alger också på stenarna som de knaprar på. I går morse när vi tittade till akvariet verkade alla ynglen plötsligt försvunna! Fast när vi tittade lite närmare såg man att de höll till nere bland stenarna där de åt på spenatbitar och gömde sig under stenen. Vi brukar komplettera maten med lite fiskmat när de kommit igång att äta ordentligt, så de får något lite mer proteinrikt.

Den tomma äggmassan fiskade vi ur förra veckan och slängde. Det gör man för at hålla rent i akvariet. Vi har även cirkulationspump i akvariet, dels för att få cirkulation på vattnet och dels för att filtrera det. Det finns ett grovfilter som man får skölja ur varannan dag ungefär för det fastnar mycket spenatbitar och alger. Nu har alla kommit in i stadiet med inre gälar men de är ganska olika stora redan. Ute har våren bromsats lite och det har blivit kallt igen. Undrar hur långt grodorna kommit i vattenpölen där vi hittade dem?

Förvandlingen börjar

Nu har den märkliga förvandlingen börjat i akvariet. De flesta grodäggen har kläckt och små svarta streck simmar runt i vattenytan eller ligger på botten. Det är det första stadiet, då grodynglen har yttre gälar som de ser alldeles raka ut. Om man tittar noga ser man fransiga utskott brevid huvudet på varje sida. I det här stadiet är ynglen mycket känsliga för föroreningar, så här får man se om vattenkvaliten är tillräckligt bra. Vi har använt vanligt kranvatten i vårat akvarium, som fått stå och lufta ett dygn. Det ser ut som det fungerar bra, och alla yngel som tagit sig ut ur äggmassan sprattlar och rör sig.

Alla Sveriges grodor är fridlysta och man får inte skada eller störa fridlysta djur. Det är ett undantagsregel som tillåter att man i liten omfattning samlar in rom från vanlig groda i studiesyfte. Innan man gör det är det viktigt att läsa på om skötsel av yngel och hur man hanterar ynglen i olika stafier. När ynglen utvecklats måste man tex släppa ut dem i samma vatten där de fångats.

Varför har de inga ögon? Frågade ett barn idag. Jo då, de har faktiskt ögon, men de syns inte så bra ännu. Men snart så kommer de nog att synas bättre.

Tredje säsongen

Så var det dags att samla ihop ägg inför 2011 års grodsäsong! Efter en lång kall vinter rivstartade våren med en riktig värmeperiod, och sen blev det plötsligt lite kyligare igen. Dagen efter valborg var det dags att ge sig ut på grodäggsjakt. Den här gången gick det riktigt enkelt. Vi besökte samma ställe där vi samlat grodägg första året och där låg två romklumpar och väntade. Ingen mygga syntes till, men i vattnet sprattlade det av mygglarver. Vi hittade inga vuxna grodor heller, men det var mitt på dagen, så grodorna kanske gömde sig i skuggan.

Vi samlade delar av två olika romklumpar till akvariet, och lämnade delar kvar. Äggen sitter ibland ihop ordentligt så de nästan inte går att dela och ibland sitter de ganska löst. Undrar vad det beror på?

Veckan som följde blev hektisk på museet med mycket olika aktiviteter så grodäggen blev stående kallt i vatten från dammen ett par dagar tills vi hann med att rengöra akvariet och fylla upp det med vatten. Efter ett par dagar i insamlingsburken hade den ena romklumpens små svarta prickar börjat likna kommatecken. Ett tecken på att utvecklingen hade startat!

Sista grodsläppet

Måndagen den 5 juli var det dags att avsluta årets grodprojekt och släppa ut resterande yngel och smågrodor som hade kläckts. Mattis och jag lastade bilen med grodor och for iväg till skogen vid Vänge där grodorna skulle släppas. Det var torrt i markerna så många av pölarna och dikena hade torkat upp, och vi fick leta ett tag för att hitta ett fuktigt ställe där grodorna skulle ha en bra chans att klara sig.

En del blivande grodor var fortfarande yngel, och till dem fick vi göra en liten konstgjort vattensamling för att de skulle ha vatten att simma i. Nu har högsommarvärmen kommit till Uppsala, så man får hoppas (för grodornas skull) att det blir lite regn i veckan som kan fylla på vattenpölarna.

För de besökare som kommer att sakna våra små grodor i akvariet kan vi bara rekommendera att själva ge sig ut på grodjakt! Det är mycket roligare att se grodor i naturen. Titta noga i nästa vattensamling, du kanske kan hitta en och annan groda. Att upptäcka grodor i vatten är inte alltid så lätt, men med lite träning ser man fler och fler!

Glad grodsommar! Önskar vi på Biotopia via Karin

Grodyngel med ben

Ett grodyngel med ben med munnen full av spenat.

Grodor inne och ute

Nu har jag inte hunnit med att uppdatera Grodbloggen på ett tag och mycket har hunnit hända i akvariet. Grodynglen fick bakben i början på veckan och idag tittade de första smågrodorna fram! Tre stycken små grodor sitter och tittar på den flytande stocken på akvariet. Det verkar som de är kvar ganska länge i det benlösa stadiet och sen när benen väl börjar växa så går det ganska fort.

I måndags var jag ute med en grupp 5 åringar och håvade i Fyrisån. De brukar alltid tro att vi ska fånga grodyngel, men jag har faktiskt inte håvat upp några från Fyrisån än. Så innan vi skulle gå så sa jag till dem att det nog inte skulle bli vare sig fiskar eller grodyngel, men där fick jag ju fel! Barnen håvade upp massor med yngel som vi undersökte i förstoring. Spännande!

De smågrodor som hoppar upp på land i centrala Uppsala får det nog inte alldeles lätt att klara sig, men några ställen längst ån har ju en del växter, så man får hoppas att de hamnar där.