Grodsläpp i dammen

Nu har de första smågrodorna släppts tillbaka i dammen där vi samlade in äggen. Om man samlar grodägg är det viktigt att komma ihåg att även släppa tillbaka dem. När man släpper tillbaka grodor eller yngel ska man alltid släppa tillbaka dem i samma vatten som de en gång kom ifrån.

Grodorna släpps tillbaka i sin damm. Dammen är nu full med vattenväxter, som vattenklöver och ormbunkar och vattenspegeln syns knappt. Ganska många mygglarver har käckt fram och man vill inte dröja kvar alltför länge vid vattnet.

Den första har dykt upp!

Nu har den kommit! Årets första groda. Lite senare än förra året men nu är den här. Än så länge har vi bara sett en liten rackare. Det här ynglet hade inte hunnit äta sig så stor innan det blev dags för förvandlingen till groda.

Kompisarna är fortfarande på efterkälken, inte så stora ben än...

Grodor på tillväxt

Nu börjar sommarlovet närma sig och imorgon kommer Vasaparken att fyllas med gymnasieelever som tar studenten. Värmen har äntligen kommit och det börjar kännas mer och mer att det faktiskt ska bli sommar.

Våra grodyngel i akvariet börjar bli redo att förvandlas till grodor. Ynglen är fullt upptagna med att äta alger från akvariets stenar och glasskivor. På många yngel har bakbenen börjat växa fram och blivit tydliga. Det är spännande att sitta vid akvariet och titta på all rörelse och det är lätt att man fastnar där. Vi har nu flyttat bort alla kryp som verkade gå till attack mot grodynglen, så de kan växa och äta i lugn och ro.  Vi har även börjat mata lite smått med spenat, men de verkar inte vara så intresserade av spenatklumparna, utan äter mest från växter och stenar.

Grodor och snäckor

Nu har grodynglen fått sällskap av en hel massa små små snäckor i akvariet. De större snäckorna vi lade ner i april har nu lagt en massa ägg och man kan se deras äggsamlingar på akvariets glas och på växter. Grodynglen äter och växer, och de första grodynglen har faktiskt börjat utveckla bakben. Spännande!

Det blommar i groddammen

I morse gjorde jag ett besök vid groddammen för att se vad som hänt där. Dammen står i full blom med vattenklöver. Verkligen vackert! Vattnet i dammen hade sjunkit betydligt och vattenspegeln skymtar nu bara mellan alla blad. Jag såg några grodyngel i vattnet, men mest var det mygglarver, knottlarver och lite vattengråsuggor. Undrar var grodynglen håller hus? Kanske är de gömda bland löven på botten? Några vuxna grodor var fortfarande kvar i dammen och det plaskade här och var när de hoppade ner i vattnet.  

I akvariet fyllde vi på med lite akvarieväxter för att det skulle bli grönare och trevligare för ynglen. Eftersom det snart borde vara dags för de första grodynglen att ta sig upp på land så köpte jag några flytande växter. Det blev vattenhyacinter, som flyter med hjälp av sina luftfyllda blad. En träbit fungerar också bra som flytande ö för grodorna när de vill ta sig upp till land.

 

Skorpioner på jaktstigen

Våren är en tid som mycket händer i naturen. Eftersom vi har haft fullt upp med att titta på fjärilar och odla så vi har inte riktigt hunnit med att uppdatera grodbloggen. Nu har vi redan hunnit en bit in i maj, och grodynglen i akvariet har för länge sen tagit sig ut ur äggsamlingarna. I år har vi valt att ha minimalt med cirkulation på vattnet, för att undvika att ynglen sugs in i kylanläggningen. För att ändå få till en rörelse i vattnet har vi en vanlig akvariesten som står och bubblar.

I akvariet finns även några andra småkryp som vi samlat i Fyrisån. Vi har lagt in en hel del snäckor, som är bra för att minska algtillväxten. Snäckorna är ju växtätare och hjälper till att bromsa tillväxten av alger. Vi har även ett rovdjur i akvariet. En stavlik vattenskorpion. Om grodynglen växer upp tillsammans med en predator (rovdjur) så får de en högre form, så de blir svårare att fånga.

Den stavlika vattenskorpionen är en vattenlevande insekt som ser ut ungefär som en pinne. Den tar in luft genom ett lång rör som sticker ut från bakkroppen och hänger ofta vid vattenytan. För att maskera sig sätter den sig ofta på en växt och låtsas vara en pinne. Ibland ger sig vattenskorpionen ut på simmande jakt, men den är inte särskilt snabb i vattnet och grodynglen verkar inte ha några större problem att simma undan.    

Grodsäsongen har börjat!

Det här åren var våren tidig! Redan i mitten på april satte grodorna igång ordentlig med sin lek. Vid groddammen var det full aktivitet, med kanske ett hundratal spelande grodor. Efter valborgshelgen var det lugnt och stilla vid dammen. En kvadratmeterstort område fullt av grodägg vittnade om vad som hade hänt i dammen ett par veckor tidigare. Äggen hade börjat utvecklas till larver i de flesta äggsamlingar, men vi samlade in delar av två olika äggmassor med outvecklade ägg.

Det är svårt att skilja ägg från vanlig groda från åkergroda. Ibland kan man se en vitaktig fläck i de nylagda äggen. Det är typiskt för den vanliga grodans berättade Bea, vår nya medarbetare på Biotopia som tidigare jobbat med grodforskning. Ett annat kännetecken är att den vanliga grodan lägger stora äggsamlingar. En enda grodhona har mellan 1500-3000 ägg i en samling!  
 

Tillbaka till dammen

Det är inte det lättaste att fånga in smågrodorna i akvariet, men med lite tålamod går det. Grodorna släpptes tillbaka i dammen där vi samlade äggen i våras som nu var rejält vattenfylld, och full av vattenväxter. En del mygg hade också dykt upp och vi får hoppas att grodorna snart lär sig att fånga egna insekter.  

Tidiga grodor

I år är visst allt ovanligt tidigt. Redan efter Kristi himmelsfärdshelgen dök den plötsligt upp- årets första smågroda! Under veckan som gått har det dykt upp ett par till, så nu är det dags för grodsläpp.    

Balans i ekosystemen

Nu har vi två akvarier på Biotopia. I det ena har det kläckts en väldig massa grodyngel, och i det andra (stora) verkar det vara lite färre. Solen har gassat de senaste dagarna, och varje dag växter det mycket påväxtalger på stenar och akvarieväggar. I det lilla akvariet äter grodynglen upp algerna, men i det stora blir det mer och mer alger, som måste rensas bort för att man ska se in. Jag flyttade över några stenar och växter täckta med alger till det lilla akvariet, och efter en stund var de täckta av grodyngel som tuggade i sig algerna. I det stora verkar det finnas för lite växtätare, men de som finns där har massor av mat. En vattengråsugga och några sländlarver som också är växtätare simmar omkring i det stora akvariet och förhoppningsvis växer populationerna av växtätare till sig och blir fler, så de hinner med att hålla rutorna rena. Kräftorna var effektiva predatorer på snäckorna som tidigare hjälpte till att hålla akvarieväggarna rena från alger.

Akvarierna har blivit ett ekosystemexperiment, där man verkligen kan se hur olika arter formar sin miljö.

Grodyngel i akvariet!

Nu vimlar det av yngel i akvariet! I det lite varmare, kräftfria akvariet (se bilden) hade ynglen blivit runda och ganska stora redan efter påskhelgen. I det 15 gradiga vattnet med kräftor är de fortfarande i ett tidigare stadium, och om man tittar noga kan man se de små gälarna som sticker ut på sidorna. Vi har satt ett nät runt kylanläggningen och filtret för att skydda grodynglen från att sugas in, och det hade ställt till det lite så att det helt plötsligt börjat växa väldigt mycket påväxtalger. Kräftorna verkar inte vara så intresserade av de snabba grodynglen, så vi hoppas de ska klara sig.

Äggen flyttar in...till kräftorna

På söndagen var det dags att samla ägg. Vi tog en tur till dammen utrustade med fika, stövlar och burkar för att samla in grodägg. Vi fick leta ett tag både efter grodor och ägg. Det var inte lika många grodor som sist, men ett gäng fanns där i mitten av dammen. Äggläggningen verkade inte riktigt ha kommit igång, men några äggklumpar hittade vi som vi samlade in.

Idag gjorde vi i ordning akvariet för äggen. Under vintern har det flyttat in flodkräftor i grodornas akvarium. Vi har funderat fram och tillbaka om de kommer att kunna samsas där eller om grodorna kommer att bli uppätna av kräftorna. Bosse på Hebykräftan trodde det nog skulle gå bra att kombinera kräftor och grodyngel. Kräftorna är ju ganska långsamma så det är inte så lätt för dem att få tag på ynglen. Vi testade med en mindre mängd ägg och kommer även att ha ett kräftfritt akvarium vid sidan av. Vi får se vilka som klarar sig bäst.

Det bubblar i dammen...

Igår tog vi en promenad till groddammen igen för att kolla läget, och nu har det börjat bubbla och sjunga om dammen! Leken har startat! Det låga knorrande ljudet av spelande grodor kom från flera, håll. Grodorna hade flyttat ner från skogsdelen av dammen till den del där de lekte förra året, och om man satt tyst och väntade vid vattnet en stund så dök det upp massor av grodhuvuden. Vi såg några försök till parningar men inga ägg än så länge. Spännande! Vattnet kändes lite varmare än det var vid förra besöket. Tyvärr hade vi ingen termometer men vi gissade att temperaturen låg på 8-9 grader. Vilket häftigt skådespel det är med lekande grodor, men ganska lätt att missa!  

Grodorna har vaknat!

Efter en mycket varm och snöfattig vinter kom en tidig vår. Vi har gjort några besök i groddammen då vi inte sett några grodor, men nu börjar det bli dags! Den sista helgen i mars var det nästan sommarvärme och på söndagen kom första den grodrapporten - groddammen var full av grodor! Vi gjorde ett besök på eftermiddagen den 30/3 för att titta, och mycket riktigt - grodorna har vaknat! De höll till i en ny del av dammen, uppe i skogen där det troligen torkar ut ganska snabbt, och vattnet är lite grundare. När man väl upptäckte grodögonen som stack upp över vattenytan såg man att det var många. Vi räknade ihop ett 20 tal ganska stora grodor som omväxlande låg i vattenytan och snabbt begravde sig bland löven i vattnet när vi kom för nära.

Ännu fanns det inga ägg i vattnet och idag (den 1 april) slog vädret om igen och det snöade. Vattnet kändes fortfarande kallt. Jag undrar om det är vattentemperaturen eller temperaturen i luften som sätter igång leken?

Grodsläpp 2, den 16 juli

Två små grodor släpps ut

Ytterligare två mycket små grodor hade dykt upp i akvariet under helgen. Så det blev en ny promenad till groddammen i kvällssolen. Sommaren har hittills varit riktigt fin och solig, och det är torrt i markerna. Vi undrade om det skulle finnas vatten kvar. Man kunde inte se något vatten bland all växtlighet, men förhoppningsvis räcker fukten till för att grodorna ska klara sig. Grodor är liksom allt annat liv, beroende av vatten.

På vägen hem pratade vi om hur viktigt vatten är. Grodornas hud behöver hela tiden hållas fuktig, annars fungerar den inte som en skyddande barriär, och de kan lätt råka ut för infektioner och skador. Grodor kan ta in vatten genom huden och återvinna vatten från sitt urin. De gillar inte att gå över torra områden, och ett kalhygge i skogen, eller en torr väg kan bli en svår barriär för grodor att passera. För grodornas skull hoppas man nästan på att det ska börja regna nu, fast det är mitt i badsäsongen.  

Den upptorkade groddammen i juli

Grodsläpp i dammen

En bra bit in i juli var det så dags att släppa ut de små grodor som var färdiga i akvariet. I första vändan släppte vi tre, och dan därpå upptäckte vi en till som satt på växterna i akvariet och funderade. Den fick också komma ut till skogen.

Det var svårt att se om det fanns vatten kvar i dammen, men det var fuktigt och fullt av vattenklöver och mygg, så de små grodorna borde kunna klara sig om de lär sig fånga dem och andra insekter. De första blåbären hade just blivit mogna, så det här året var grodorna ovanligt sena upp ur vattnet. 

Grodsläpp bland blåbär och vattenklöver

En chans på tusen

Sommarlovet är i full gång och det pågår fossiljakt, experiment och småkrypssafari på Biotopia. Grodakvariet i entren ser härligt grönt ut av alla vattenväxter, och den andmat och vattenklöver som vi tog in i våras verkar verkligen trivas.

I slutet på förra veckan så upptäckte vi nåt roligt - årets första färdiga groda! Det är ju inte särskilt många yngel kvar efter vattenskorpionernas framfart men några verkar ändå ha lyckats gömma sig bland stenarna på botten. De små minigrodorna hade klättrat upp på lagret av vattenväxter på ytan och idag fångade jag in tre stycken färdiga smågrodor som är redo att släppas ut.

Ute i naturen är också smågrodorna på gång att ta sig upp ur sina kläckningsvatten. Radio Uppland kallade ut mig till en grodintervju i Sunnersta i onsdags för det hade setts stora mängder grodor. De undrade varför det var så många grodor och hur många av dem som skulle klara sig.

Både ägg, yngel och smågrodor lever ett farligt liv i naturen. De har inte så stora möjligheter att försvara sig mot att bli uppätna, så de har många fiender. Förutom ryggsimmare så är det bland annat fiskar som gärna äter grodyngel. De små grodorna som sen hoppar upp på land kan fångas av både små däggdjur och fåglar. Så i slutändan är det bara ungefär ett ägg på tusen som hinner bli så gammal att den kan fortplanta sig själv. Det tar några år för grodorna att bli könsmogna, så de behöver vara 2-3 år gamla innan det är dags att starta egen familj.

Så ikväll när ska jag släppa ut de små grodynglen får jag verkligen hålla tummarna att just de här tre klarar sig!

Karin Lindström, Biotopia    

Äntligen små ben

Efter lång tids väntan har nu grodynglen som finns kvar i akvariet börjat få små ben. Längst bak vid stjärten börjar små stumpar att växa fram och formen på grodynglen ändras från en klump till att få en lite mera avsnörd hals. Det tog längre tid än vanligt, och man kan fundera lite på vad det kan bero på.
 
En anledning jag funderat på skulle kunna vara att vi har kylt vattnet i år. Grodyngel utvecklas snabbare i varmt vatten. Så det kan ju vara en förklaring. Fast om man jämför de grodyngel som finns på Biotopia med de som bor på förskolan där vattnet inte är kylt så ser man ingen större skillnad. De verkar vara i samma stadie så effekten kanske inte är så stor.

När man tänker tillbaka på hur säsongen började så var ju grodorna ovanligt sena med att lägga sina ägg, så hela utvecklingen kanske helt enkelt är försenad i år. 

Det är inte så många grodyngel kvar i akvariet, och vi har också funderat vad det kan bero på. Nu när de fått en fin kylanläggning borde de ju klara sig bättre? Vi har inte kommit på nån riktigt bra förklaring. Både de vattenlevande snäckor, ryggsimmare och skräddare som vi har lagt i akvariet verkar ha trivts utmärkt för det har blivit en riktig barnkammare. Små små skräddare och ryggsimmare paddlar runt på ytan och även om de små ryggsimmarna inte ser så hotfulla ut, så är det möjligt att de gjort det svårare för grodynglen. Det är i vilket fall som helst ett spännande projekt att föda upp grodyngel på våren, och det dyker upp nya frågor om dem hela tiden.

Dammen där vi samlade äggen syns nu knappt i skogen. Om man inte vet att den är där så kan man lätt missa den. Vattenväxter täcker nästan alla ytor som finns kvar men om man letar sig ner i vattnet och håvar så är vattnet fullt av grodyngel även ute i dammen, som väntar på nästa steg i utvecklingen.  

Länk till en bra canadensisk sida om att ha grodor i klassrummet.  

Grodyngel på förskolan

Samtidigt som vi satte igång grodakvariet på Biotopia startade en annan grododling på min sons förskola i Sunnersta, Orrparkens förskola. Personalen ville gärna prova att ha grodyngel där under våren, och jag har tittat till dem ibland och gett lite skötselråd när de frågat. Så nu är jag även "grodkonsult".

På förskolan hade de ingen pump eller kylanläggning som vi har på Biotopia, men de hade ett litet akvarie där vi satte igång odlingen i slutet av april. Barnen i alla åldrar och fröknarna har engagerat sig i grodorna, och varit med och matat dem och ställt i ordning akvariet med pinnar, vatten och stenar från dammen.

På väggen finns fina bilder som dokumenterat det som hänt och nu väntar de spänt på att grodynglen ska förvandlas till smågrodor. De har till och med gjort iordning en torrare miljö som står redo om några grodor skulle vilja ta sig upp på land.

Eftersom det var ett litet akvarium så gick det bra att fylla det med vatten från deras hemmadamm. Det var förvånansvärt brunt, som det kan bli i en damm i skogen av alla humusämnen som kommer från marken. Grodynglen är mycket bättre kamouflerade i det bruna vattnet, och de gillar nog att ha det lite mörkare så att de kan gömma sig bättre.

På Biotopia har grodynglen fortfarande inte vågat sig fram från stenarna. Vi lyfte ur två småspiggar i morse som hamnat i akvariet. Det är möjligt att de också bidragit till att skrämma ner grodynglen. En annan teori varför de håller sig på botten är vattenkylningen. Kallt vatten håller syre bättre, och grodynglen kanske inte behöver hämta syre i vattenytan. För att testa teorin har vi stängt av kylningen. Kanske kan det locka fram ynglen. 

    

Grodynglen gömmer sig

De senaste dagarna har grodynglen hållit sig gömda bland stenarna, och jag började fundera lite på varför.

Grodyngel gömda bland stenar

Vi har ju varit i Fyrisån och håvat med skolklasser och grodynglen har fått sällskap i sitt akvarium av en del andra vattendjur, som snäckor, nattsländelarver och en liten spigg. Det har också hamnat två ryggsimmare i akvariet. Efter att ha kollat upp vad ryggsimmare egentligen äter så insåg jag att detta var ett misstag. Ryggsimmare är ju rovdjur, och deras huvudsakliga föda är - grodyngel!

De förföljer grodyngel med glödande röda ögon, och om de lyckas få tag på ett så har de ett förlamande gift som de sprutar in i sitt byte! Hu! Inte konstigt att grodynglen var rädda! Efter att vi tagit reda på detta, fiskade vi snabbt upp ryggsimmarna och återställde till Fyrisån. Hoppas nu att grodynglen märker att de är borta, så de vågar sig upp i den fria vattenmassan igen.

Infångade ryggsimmare- grodynglens värsta fiende!