Grodynglen gömmer sig

De senaste dagarna har grodynglen hållit sig gömda bland stenarna, och jag började fundera lite på varför.

Grodyngel gömda bland stenar

Vi har ju varit i Fyrisån och håvat med skolklasser och grodynglen har fått sällskap i sitt akvarium av en del andra vattendjur, som snäckor, nattsländelarver och en liten spigg. Det har också hamnat två ryggsimmare i akvariet. Efter att ha kollat upp vad ryggsimmare egentligen äter så insåg jag att detta var ett misstag. Ryggsimmare är ju rovdjur, och deras huvudsakliga föda är - grodyngel!

De förföljer grodyngel med glödande röda ögon, och om de lyckas få tag på ett så har de ett förlamande gift som de sprutar in i sitt byte! Hu! Inte konstigt att grodynglen var rädda! Efter att vi tagit reda på detta, fiskade vi snabbt upp ryggsimmarna och återställde till Fyrisån. Hoppas nu att grodynglen märker att de är borta, så de vågar sig upp i den fria vattenmassan igen.

Infångade ryggsimmare- grodynglens värsta fiende! 

  

Hur går det i akvariet?

Våren är verkligen en tid då mycket händer. På Biotopia har vi varit med och arrangerat invigningen av en ny fjärilsstig i Hågadalen-Nåsten, vi har medverkat vid invigning av ett nytt gömsle i Hjälstaviken, vi har en webholk där vi för första gången har en häckning av talgoxar. Dessutom är grodorna på tillväxt i akvariet!

Vid det senaste besöket i dammen plockade jag med mig en del material från vattnet så att grodorna skulle känna sig lite mer hemma. De har fått en flytande stock som är full av alger, och jag testade att plantera några plantor av det vattenklöver som det fanns fullt av i deras naturliga damm. Vattenklövern verkar trivas bra, och stocken var full av alger som grodynglen kan äta på. I vanliga fall brukar vi mata dem med spenat, men de äter också alger som växer på stenar och växter i akvariet. Om man matar för mycket blir akvariet grumligt och man ser inte så bra vad som händer i vattnet. För grodornas del är det nog lika trevligt med ett akvarium fullt av alger men det blir till sist svårt att se i vattnet och vi vill ju kunna titta på det som händer.

Nu har våra grodyngel vuxit sig riktigt stora och runda. De har också fått sällskap av några snäckor och larver som vi hittat i Fyrisån, som också är algätare. De barngrupper som kommer brukar flockas runt akvariet och upptäcker fler och fler saker som rör sig. Det är spännande.

  

På återbesök i groddammen

Nu har vi haft flera soliga dagar med riktig högsommarvärme i Uppsala och marken har torkat upp ordentligt. Jag gjorde ett kvällsbesök vid groddammen som var en stor ren vattenspegel när vi samlade in äggen och blev väldigt förvånad. Hela vattenytan var täckt av växter och det liknade mer en sumpmark än en vattenpöl. Nere i det mörka vattnet kunde man se rörelser, men alla ägg var nu kläckta och alla de tusentals grodyngel som måste finnas i vattnet var väl gömda. Så det är visst inte bara grodynglen som genomgår en stor förändring. Deras vattenpöl har också ändrats en hel del.

Grodyngel på väg ut ur äggen

Nu har det gått fem dagar sen vi släppte grodäggen i vattnet, och det har redan börjat hända saker. Trots att vi satt vattnet på kylning i år, med vår nya kylanläggning (ca 16 grader) har redan små svarta yngel börjat leta sig ut ur äggen. I det första stadiet har ynglen yttre gälar, så om man tittar noga ser man små fransar som sticker ut brevid deras huvud. De lever till en början på den näring de fått med sig i ägget, så de brukar hänga kvar några dar vid äggklumpen.

Några yngel hade fattat mod och satt och tryckte vid en växt, eller på botten av akvariet. Vi skaffade riktiga vattenväxter från en akvariehandlare när vi gjorde i ordning akvariet före Kristihimmelsfärds helgen. Vi hoppas att både växter och grodyngel ska uppskatta den nya kylanläggningen.    

Behöver man tillstånd för att samla grodägg?

 Reglerna kring grodor och insamling av grodägg är lite krångliga så vi ska här försöka förklara vad som gäller.

Huvudregeln är att alla Sveriges groddjur är fridlysta. Det finns ovanliga arter, som behöver särskild hänsyn, t.ex. större vattensalamander, gölgroda, grönfläckig padda som man aldrig får döda, skada, fånga eller flytta. För några av de vanliga arterna, som tex vanlig groda finns ett undantag från fridlysningsbestämmelsen, som tillåter att man under vissa omständigheter får ta en mindre mängd ägg och studera utvecklingen till vuxet djur. Det som krävs är t.ex att man sätter ut grodorna i samma damm där man samlat äggen, så fort de blivit färdiga smågrodor.

Att alltid sätta tillbaka ynglen på samma plats är viktigt eftersom man annars kan hjälpa till att sprida sjukdomar mellan olika grodpopulationer. Grodor kan precis som vi människor drabbas av virus, bakterier och svampsjukdomar, och groddjur har på många håll i världen drabbats hårt av olika infektionssjukdomar. För att inte sjukdomar och parasiter ska spridas, är det därför viktigt att se till att grodorna inte flyttas runt mellan olika vattendrag. Det kan nämligen finnas osynliga infektioner som "liftar" med grodorna, och som kan hänga med i förflyttningarna.

På Biotopia har vi sökt tillstånd hos länsstyrelsen för att samla och förevisa ynglen. Museer, djurparker och offentliga platser där man visar upp djur, kan alltså behöva ett speciellt tillstånd för det.    
 

Ägg, ägg...massor av ägg

Efter en riktigt varm majhelg har nu våren kommit igång på allvar. Det var dags att besöka groddammen igen för att se vad som hänt. Jag hade stämt träff med en kollega från bioresurscentrum på eftermiddagen och laddade upp med hinkar, stövlar och dricka. Nu skulle det väl ändå finnas ägg i dammen.

När vi kom dit tog det inte särskilt lång stund att hitta äggen. Flera kvadratmeter i dammen var täckt av mängder av äggsamlingar. Här hade det lagts ägg i massor! Grodorna var fortfarande där och lekte, och vi såg några som parade sig. Andra låg och stirrade på oss med sina grodögon strax över vattenytan.

Förutom det lågfrekventa spellätet från vanlig groda kunde man också höra några enstaka högre kväkningar. Jag misstänker att det kan ha varit ljudet som en hane ger ifrån sig när den blivit påhoppad av en annan hane. Grodor har nämligen ett speciellt ljud just för såna tillfällen, och eftersom båda hanarna egentligen är ute efter honor, brukar hanen som hör ljudet släppa taget utan att protestera.

Vi samlade in lite av en äggmassa, fyllde upp hinkarna med vatten från dammen och fick på köpet med en hel del andra djur. Några vattengråsuggor och massor av mygglarver simmade runt i vattnet. De blivande grodorna i äggsamlingarna var alldeles stilla, svarta prickar, omslutna av sin geléartade hölje. Nu är det dags att göra i ordning akvariet för säsongen.

På grodspaning en valborgshelg

Efter en lång kall och snöig vinter blev det så äntligen vår! Runt valborg hade de sista drivorna i skogen äntligen börjat smälta ner, och det var dags att ge sig ut på spaning efter grodägg till Biotopias akvarium. Vi tog en promenad i skogen och hittade en stor vattensamling i skogen som såg mycket lovande ut för grodor.

För att grodornas parning ska komma igång behöver det vara några grader varmt i vattnet, och vid den första promenaden, den 24/4 var det fortfarande fullt av is i botten på den stora pölen. Två grodor såg vi iallafall, och vi gömde oss bakom en sten för att kunna spana på dem utan att skrämma ner dem i vattnet. Ett par dagar senare tog vi en ny tur, och vattnet bubblade av grodor. Flera grodögon stack upp ur vattnet och överallt såg man plask och rörelser i vattnet. Vi letade efter ägg, men upptäckte inga äggsamlingar.

Så medan Uppsala laddade för sitt valborgsfirande samlades grodorna i dammen. Vid niotiden på valborgskvällen struntade vi i majbrasan och gick istället på grodsafari ner till dammen. Väl framme hörde vi grodsången. Ett ganska tyst och rytmiskt ihållande knorrande som kom och gick i vågor. Några hanar som började spela verkade dra med sig andra, men helt plötsligt kunde hela grodkören tystna samtidigt. Ett spännande och verkligen märkligt uråldrigt ljud. Man fick sitta tyst och stilla för att inte störa grodkören.

Vi kunde se att det var grodor och inte paddor, men vilken groda var det? Eftersom både åkergroda och vanlig groda båda är vanliga i Uppland, så visste vi inte riktigt. Men efter att ha lyssnat på ljudinspelningar på nätet av både vanlig groda, och åkergroda så konstaterade vi att det var vanlig groda som spelade i dammen. Åkergrodans läte var ganska annorlunda, och mer som ett gläfsande.       

Kvällen efter gick vi dit igen och såg två grodpar som hade börjat para sig. Det var lite tidigare på kvällen, vid sjutiden, och spelet verkade inte riktigt ha kommit igång än. Nu borde det strax komma ägg i dammen!